carolinehult

Igår var det 1,5 år sedan pappa försvann.. Det är lång tid nu, och för varje dag som går så växer saknaden..
Allt gör så fruktansvärt ont. Allt påminner om pappa och dagarna runt den 13 varje månad känns svin jobbiga.

Idag gjorde David slut. Allting händer verkligen på en gång just nu.. :'(
Känns som att jag ska spy hela tiden och min kropp klarar inte av mer. Jag älskar verkligen David, och jag har aldrig känt så för någon tidigare. Jag var så glad över att det var han och jag. Jag kunde verkligen se en framtid med oss. Jag var så glad och så oerhört tacksam till Gud över att jag fick ha David i mitt liv. Men jag verkar inte få ha kvar de människor som jag älskar och känner mig trygg med. Nu är både pappa borta och David har lämnat mig..

Allting som vi hade är nu bara ett avslutat kapitel. Det känns som att allting har stannat upp igen. Det hopp jag fick för ett bra liv, är återigen borta.

Pappa.. Jag önskar att du varit här nu :'( Din famn hade jag fått gråta ut i. Du hade fått mig trygg även fast allt runt omkring rasar. Du hade torkat mina tårar och suttit på min säng tills jag somnat för att jag skulle känna att jag skulle somna tryggt. Jag hade gjort allt för att få vara i din famn nu. :'(